Så stor ska ditt batteri vara – dimensionera batterilagring rätt

Steg 1: Räkna ut din dygnsförbrukning

Ta din årsförbrukning i kilowattimmar (kWh) och dela med 365. En villa med 20 000 kWh per år ligger på cirka 55 kWh per dygn som årsmedel. Men medelvärdet döljer mycket: i januari kan samma hus dra 90 kWh per dygn och i juli 20 kWh.

Eftersom batteriet gör mest nytta under den period då solen producerar – mars till oktober – är det sommarhalvårets dygnsförbrukning som ska styra storleken. I exemplet ovan landar den kring 30–35 kWh per dygn.

Steg 2: Skilj på dagförbrukning och kvällsförbrukning

Batteriet ska bara täcka den del av förbrukningen som ligger när solen inte lyser, alltså ungefär från klockan 17 till klockan 8. I ett vanligt hushåll ligger 50–60 procent av dygnsförbrukningen där, eftersom matlagning, tvätt, dusch och tv koncentreras till kvällen.

Av 32 kWh per sommardygn blir det alltså cirka 17 kWh i kvälls- och nattbehov. Det är utgångspunkten för batteristorleken.

Steg 3: Justera för verklig användbar kapacitet

Ett batteri anges ofta i nominell kapacitet, men all kapacitet är inte användbar. Djupurladdningsgrad, eller DoD, anger hur stor andel du får använda utan att slita på cellerna – moderna litiumbatterier ligger på 90–95 procent. Dessutom förloras 5–10 procent i omvandling in och ut ur batteriet.

Räkna därför med att ungefär 85 procent av märkkapaciteten är praktiskt tillgänglig. Behöver du 17 kWh på kvällen motsvarar det ett batteri på cirka 20 kWh nominellt.

Steg 4: Stäm av mot solproduktionen

Det spelar ingen roll hur stort batteriet är om anläggningen inte producerar tillräckligt med överskott för att fylla det. En tumregel är att en anläggning ger sitt största dagliga överskott i maj–juli, ofta motsvarande 4–6 kWh per installerad kW under en klar dag.

En 10 kW-anläggning kan alltså ge 40–60 kWh en fin junidag, varav kanske 25 kWh är överskott efter direkt förbrukning. Då fylls ett 20 kWh-batteri utan problem. Har du i stället 5 kW paneler blir ett 20 kWh-batteri sällan fullt, och 10–12 kWh är en mer rimlig storlek.

Räkneexempel: villa med 20 000 kWh per år

• Årsförbrukning: 20 000 kWh, sommardygn cirka 32 kWh.
• Kvälls- och nattandel 55 procent: cirka 17 kWh.
• Justerat för 85 procent användbar kapacitet: cirka 20 kWh nominellt.
• Solceller 10 kW ger 25 kWh överskott en bra dag – batteriet fylls.
• Slutsats: 18–20 kWh är rätt storlek. Vid 5 kW paneler: 10–12 kWh.

Effekt är lika viktigt som kapacitet

Kapacitet mäts i kWh och säger hur länge batteriet räcker. Effekt mäts i kW och säger hur mycket det klarar samtidigt. Ska batteriet kunna kapa effekttoppar när elbilen laddar och ugnen står på behöver det klara 7–10 kW uttag, inte bara 3 kW.

Många elnätsbolag har effektbaserad nätavgift, där du betalar efter dina högsta timmar under månaden. Där kan ett batteri med hög uttagseffekt spara flera tusen kronor per år helt vid sidan av solelen.

När det lönar sig att gå större

Tre situationer motiverar ett större batteri än förbrukningen ensam säger: du har elbil som laddas hemma, du har effektbaserad nätavgift, eller du vill kunna sälja stödtjänster till elnätet. I samtliga fall ger extra kilowattimmar en intäkt, inte bara en besparing.

Motsatt gäller för fritidshus med låg vinterförbrukning – där är ett mindre batteri med bra kallstartsegenskaper nästan alltid rätt val.

Vanliga frågor